Synd att jag aldrig duger utanpå

Synd att jag aldrig duger utanpå. Att det skaver inuti. Fetma fetma fetma. Den äter upp mig. Jag struntar i vad ni säger för det är vad jag känner inuti som gör ont, orden lindrar inte denna misär. Fan för livet, fan för att inte födas smal. Jag gråter varje gång jag ställer mig framför spegeln, jag kommer aldrig att duga utanpå. Aldrig någonsin och det gör mig så jävla rädd. Vill inte finnas på detta vis. Vill radera min existens.